På 70-talet blev det modernt med secondhand, att skilja sig från mängden med annorlunda kläder. Man sydde egna klädesplagg och färgade sina gamla kläder för att få den rätta looken. Allt detta berodde mycket på den inflation som rådde i samhället, och decenniet var en tid då mycket förändrades och gick mot ett friare samhälle. Det upproriska samhället färgade av sig på kläderna och utvecklade många nya stilar. Detta beror mycket på de olika grupperingarna som styrdes av tex politik och kultur.

Populära färger på 70-talet var brunt, orange, gult, lila, grönt och kritvitt. De färger syntes lika väl i ett inredningsmagasin som i ett modemagasin. Färgerna inom mode och inredning(design) var densamma och återspeglade varandra. Mönster som användes var batik, leopardmönster, ränder, stora färgglada blommor och mycket tryck med positiva symboler och budskap. Manchester är ett tygmaterial som användes flitigt, inte minst på möbler och andra husgeråd. Denim som tidigare ansågs som arbetskläder blev nu populärt och hos kvinnor och män. Det skulle gärna bäras med hög tajt midja och utsvängda nertill, och varför inte en vit polo tröja till detta? Scarfes användes flitigt både till håret och runt halsen.

Hippie-rörelsen började under 60-talet men det var under 70-talet det tog fart! Hippie modet handlade väldigt mycket om att uttrycka sina åsikter och visa sin politiska ståndpunkt, vilket de gjorde mycket genom att bära kläder med olika budskap, som peacetecken och mycket tryckt text med freds/miljö förklaringar. Det var pyntade kläder med indiska influenser, accessoarer som pannband, mockaarmband och stora halsband var vanligt.

 

Att utmärka vart man stod inom de politiska och vilken samhällsgrupp man tillhörde var inte något som bara hippies eftertraktade. Vilka kläder man bar kunde spela stor roll i hur man blev uppfattad. Under 70-talet var det extra viktigt att uttrycka sig i det hav av politik. Långt hår, skägg och kläder som kunde anses som sjaskiga arbetskläder, tex murarskjortor, näbbstövlar och palestinasjal var mode för de som stod på den vänstra sidan. Att just de vänsterengagerade bar palestinasjalv var ingen slump. Tidigare var det något som burits av de sympatisörer till Palestina, så under 70-talet var det en symbol för just sympati.

 

Unisex var ett ämne som under 70-talet blev mer accepterat. Innan var det strikt uppdelning på feminina och maskulina kläder, det var orimligt att kvinnor bar byxor! Men detta blev mer och mer accepterat, även könsroller började diskuteras. Detta ledde till att det började skapas unisex kläder, där alla plagg såg likadana ut. Det gick ett ungdomsprogram på TV som kallades Opopoppa, där programledaren var Claes Geijerstam. Han var en stark inspirationskälla och förebild för många. När han i sitt program bar en av de första unisex dräkterna, tror jag det ansågs mer accepterat.

 

Förebilder och folk att se upp till är viktigt inom vilket ämne vi än pratar om. Modet under 70- talet tror jag handlade just om det. Det var under detta sekel många olika alternativa livsstilar blev accepterade, man fick vara hur man ville och klä sig hur man ville. Jag tror att det satte sina spår i modet, och hos människan, att vi får vara hur vi vill. Det tycker jag vi ska tacka det upproriska 70-talet för!

Abba var stora stilikoner!


Punk musiken var något nytt, och den förde med sig en helt ny klädstil. Tror inte jag behöver nämna så mycket, det räcker nog med att säga PUNK.


En typisk 70-tals familj. Utsvänga jeans var det senaste och frisyrerna varierade från långt med mittbena, lugg, kortklippt, polisånger och minst sagt fluffigt!